Skolbibliotekenkäten är nu stängd och vi har påbörjat komplettering av svar från skolor som delar skolbibliotek. Samtidigt lägger vi in uppgift om det finns skolbibliotek eller inte på de skolor som inte besvarat undersökningen. Den uppgiften har Eva Enetoft hämtat in genom väldigt många telefonsamtal. Sedan börjar vi göra tabellerna. Ambitionen är att undersökningen ska kunna redovisas på kommunal nivå 12 juni 2012.
Det nya förslaget till bibliotekslag når du via följande länk.
Den 7 och 8 maj medverkade KB, genom Cecilia Ranemo, på mötet i Berlin om de nya versionerna för biblioteksstatistik ISO 2789 och ISO11620. De första förslagen till nya standarder är nu nästan färdiga och dessa kommer till viss del att påverka den framtida statistikinsamlingen i Sverige. Slutliga standarder kommer dock inte att kunna tillgås förrän 2013. Det blir dock inte några stora förändringar för vår del, förändringarna är många gånger självklara därför att nya typer av medier har kommit sedan den förra standarden sattes. Sverige har fått igenom många av sina förslag till defenitioner för olika variabler, dock inte alla, men så är det i ett internationellt samarbete. Ett 15-tal länder medverkade, bland annat Japan, USA, Sydafrika, Tyskland, Norge, Danmark och Finland.
Den här rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av bibliotekens planer för verksamheterna som gjorts bland Sveriges samtliga folkbibliotek och läns- och regionbibliotek.
Syftet med kartläggningen är att skapa en kunskapsbank för Kungliga bibliotekets nya uppdrag att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen har utformats och hur de används. SFS 2011:942
Resultatet av kartläggningen visar att alla kommuner ännu inte har politiskt antagna planer för biblioteksverksamheten i kommunen trots att de sedan 2005 enligt bibliotekslagen är skyldiga att ha det.
De invånargrupper som bibliotekslagen särskilt föreskriver att de ska prioriteras, omnämns inte alltid i de existerande planerna .
Planernas utformning är ofta allmän och visionär istället för att innehålla tydliga uppföljningsbara mål. Målen i planerna är inte alltid styrande om de ekonomiska förutsättningarna i kommunen saknas varför målen ibland kan uppfattas ha låg prioritet.
Företrädarna för biblioteken som besvarat undersökningen nämner en rad punkter som är viktiga att tänka på i arbetet med bibliotekens planer:
De politiskt antagna planer som finns för biblioteksverksamheten i kommunerna är ofta av äldre datum. I genomsnitt är de antagna planerna tänkta att gälla i fyra år, men när de sedan slutat gälla är det inte alltid så att de uppdateras och revideras. De äldsta nu gällande biblioteksplanerna som gäller fortfarande är från 2004 trots att medielandskapet förändrats betydligt sedan dess.
Folkbiblioteken samarbetar ofta med andra bibliotekstyper i kommunerna och länet samt organisationer som företräder det civila samhället. Oftast är det frågan om studieförbund, kulturföreningar, handikappförbund och hembygdsföreningar. Folkbiblioteken samverkar också med andra kommunala funktioner, barnavårdscentralerna, förskolan, grundskolan och äldreomsorgen.
Eftersom 511 olika folkbiblioteksfilialer och huvudbibliotek är integrerade med skolbibliotek påverkar också biblioteksplanerna skolbibliotekens funktion i många kommuner.
Trots att de politiskt antagna planerna på olika punkter ibland lämnar övrigt att önska finns det dock många goda exempel på hur arbetet med bibliotekens planer stärkt bibliotekens roll i olika kommuner och synliggjort de kommunala bibliotekens alla olika funktioner för politikerna så att bibliotekens roll stärkts.
Ett länkgalleri till bibliotekens antagna planer för verksamheten har skapats och detta finns tillgängligt via följande länk.
Vi har nu fått in 4144 svar från skolenheter, men vi behöver fortfarande få in fler svar för att kunna göra en rättvisande redovisning på kommunal nivå. Samtliga skolenheter i vissa kommuner, både kommunala- och friskolor har alla besvarat frågorna, men i många andra kommuner så saknas ännu svar från många skolenheter.
Vad vi kan se så har alla skolenheter i Lund, Övertorneå, Eda, Munkfors, Ljusnarsberg, Vansbro, Vindeln, Nybro, Burlöv, Norsjö, Malå, Dorotea, Åsele, Arjeplog, Torsås, Färjestad, Mönsterås, Emmaboda, Heby, Gnesta, Älvkarleby, Ronneby, Stenungsund, Bollebygd, Valdemarsvik, Heltsfred, Vellinge, Svedala, Färjelanda, Grästorp, Gullspång, Vaggeryd, Laxå, Nossebro, Sala, Leksand, Orsa, Ockelbo och Jokkmokk har nu besvarat sina enkäter.
Undersökningens resultat skall publiceras i sin helhet 12 juni, därför måste vi att stänga enkäten fredag 11 maj.
Rapporten Bibliotek 2011 med slutliga tabeller, där statistiken för folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek ingår, publiceras tisdag 22 maj 2012.
Tidigare har vi aviserat publicering 12 juni.
Preliminära resultat från den pågående insamlingen av Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik visar att en av fem skolenheter helt saknar tillgång till skolbibliotek. En av fyra skolenheter har tillgång till skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka.
Hittills har 63 procent av de tillfrågade skolenheterna besvarat undersökningen och resultaten är därför osäkra. Det står dock helt klart att många skolenheter inte har den tillgång till skolbibliotek som de borde ha enligt den nya skollagen som trädde i kraft förra året. Undersökningen tillfrågar samtliga skolenheter i grundskolan och på ungdomsgymnasierna. Både kommunala skolor och friskolor ingår. En skola består ofta av flera skolenheter.
– Det är viktigt att skollagen följs, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg. Eleverna kan inte vänta längre. En bra skolbiblioteksverksamhet erbjuder möjligheter läsupplevelser, läsförståelse, källkritik och informationssökning. Utan dessa färdigheter klarar man sig inte i vårt informationssamhälle.
Det är framför allt de mindre skolorna som saknar tillgång till skolbibliotek men det kan redan nu konstateras, innan alla är räknade, att mer än hundra tusen elever går i skolor som saknar skolbiblioteksfunktion. Det motsvarar en årskull barn. I många kommuner delar flera skolor på ett skolbibliotek eller så är de integrerade med en folkbiblioteksfilial. Det finns därför långt ifrån ett skolbibliotek på varje skola. Var sjätte skolenhet uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek som inte ligger i deras skola.
Häften av landets skolenheter uppger att de använder folkbiblioteket organiserat inom undervisningen, oavsett om de är integrerade eller inte. Men folkbiblioteken har inte skolbibliotekens uppdrag och därför inte alltid de funktioner och resurser som eleverna behöver. Oavsett hur man definierar vad som är ett skolbibliotek visar de preliminära resultaten att långt ifrån alla elever har tillgång till vad de enligt lag nu har rätt till.
En fjärdedel av alla skolenheter, som har tillgång till skolbibliotek, saknar helt avsatt personal till skolbiblioteket och en fjärdedel är bemannade fem eller färre timmar i veckan. Det händer att skolbibliotekarier delar sin tjänst mellan flera skolors bibliotek. Den i medeltal låga bemanningen gör att en tredjedel, av samtliga skolenheter, har tillgång till ett skolbibliotek som undervisar eleverna i informationssökning och en av fem har tillgång till ett skolbibliotek där personalen undervisar eleverna i källkritik.
En tredjedel av de skolenheter som har tillgång till skolbibliotek uppger att det finns en skriven plan för biblioteksverksamheten som antagits av skolledningen och en tredjedel uppger att det finns organiserat elevinflytande över skolbibliotekets verksamhet. På fyra av tio skolenheter, som har tillgång till skolbibliotek, gör skolbibliotekspersonalen särskilda insatser för elever med lässvårigheter och på sex av tio hinner personalen hjälpa eleverna att välja nivåanpassat material för skolarbetet. Det är värt att notera att elever på skolor med tillgång till skolbibliotek även i genomsnitt har tillgång till fler betaldatabaser, till exempel Nationalencyklopedin, än elever på skolenheter som saknar skolbiblioteksfunktion.
Det finns också en rad mycket väl fungerande skolbibliotek med personal, bra medieplanering och bestånd som är föredömliga i sitt arbete att stödja eleverna med medieförsörjning, utbildning i mediesökning och läsfrämjande aktiviteter. Hur stor andel av eleverna som har tillgång till sådana redovisas senare under våren då fler besvarat undersökningen. Insamlingen pågår fortfarande och genomförs via en webbaserad enkät som i första hand går till rektor eller skolbibliotekets personal. Målet är att så många skolenheter besvarar undersökningen så att delgruppsresultat kan publiceras på kommunal nivå.
- ”Skolbibliotekspersonalen, där de nu finns, har varit väldigt hjälpsamma hört av sig självmant för att så snabbt som möjligt kunna besvara undersökningen, den känns angelägen. Vi haft svårare att komma i kontakt med skolor som saknar tillgång till skolbibliotek”, säger Cecilia Ranemo som ansvarar för undersökningen på Kungliga biblioteket som är statistikansvarig myndighet för skolbiblioteksstatistiken.
… under tiden visas lite bilder från ett av de större skolbiblioteken, skolbiblioteket på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Om du har en bra skolbiblioteksbild tar vi gärna emot ett gratisexemplar av denna via e-post, vi behöver fler skolbiblioteksbilder till rapporten.
Tisdagen 10 april publicerar vi några preliminära huvudresultat från insamlingen av skolbiblioteksstatistiken. Undersökningen har väckt ett stort intresse och vi har nu fått svar från två tredjedelar av skolenheterna. Publiceringen sker i form av en pressrelease. Vi har ännu inte fått svar från tillräckligt många skolenheter för att kunna göra redovisning på delgruppsnivå, t.ex. per kommun. Enkäten är öppen tills vi fått svar från ”nästan” alla skolenheter.
I vissa kommuner har undersökningen redan nu besvarats av samtliga skolenheter. Tack för all hjälp vi fått från er som jobbar runt om i kommunerna! Ni har hjälpt oss att hitta korrekta e-postadresser efter att anställda slutat och påmint kollegor om att besvara undersökningen.
Just nu byter vi e-postadresser på sådana enkäter som aldrig öppnats. Trots att vi inte får ett felmeddelande när vi skickar till adressen så provar vi nu att skicka till en ny person på respektive skolenhet. Vi är medvetna om att t.ex. rektorer får ett otal enkäter årligen från olika myndigheter och organisationer, men vi hoppas att alla i alla fall besvarar skolbiblioteksstatistiken eftersom det är en del av Sveriges officiella statistik. Om det finns ett skolbibliotek på skolan är det oftast den som ansvarar för biblioteket som lättast kan besvara enkäten. Det finns totalt 354 officiella statistikprodukter i Sverige, varav detta är en. Myndigheter och beslutsfattare grundar sina beslut på den officiella statistiken. Det är utifrån denna undersökning som bilden av skolbibliotekssituationen i Sverige ska skapas. Det är därför viktigt att vi får svar från samtliga skolenheter.
Just nu ringer många och frågar varför de återigen fått en påminnelse fast de redan besvarat en enkät . Det kan finnas flera anledningar, påminnelsen har dykt upp därför att
Idag skickade vi ut en påminnelse till alla skolenheter som ännu inte besvarat skolbiblioteksstatistikenkäten. Även skolor som inte har tillgång till något skolbibliotek har några få frågor att besvara. Vi väntar just nu på svaren från ca 2500 skolenheter.
Resultaten av undersökningen är efterfrågade från många håll och vi hoppas på att få in svaren under den närmaste tiden. Det är viktigt att alla skolenheter besvarar undersökningen för att vi skall kunna redovisa resultaten på kommunal nivå.
I vissa fall kan det hända att skolor som redan besvarat en enkät får en påminnelse. Detta beror på att vissa skolor består av flera skolenheter och t.ex. enkäten som besvarats gäller för högstadiet och enkäten som inte besvarats gäller för lågstadiet.
I vissa kommuner har e-postmeddelandet med enkätlänken skickats runt till flera skolor från centralt håll och det har kunnat bli en förväxling, någon skola kan ha besvarat fel enkät och får därför en påminnelse idag. Vi kan i sådana fall byta ut bakgrundsuppgifterna så att felet utreds.
Medie- och omvärldsbevakning